Monday, May 31, 2010

Mer bonnliv

DET VANKAS BONNLIV igen och jag packar väskan med de mest slitna kläder jag hittar i mitt stadsbohem. Linda behöver lite extrahjälp i några dagar.

I mitt huvud ser jag hur jag blandar lite lätt matlagning med extremt lätt fårklippning. Jag har studerat klippteknik på YouTube och känner mig redan som ett proffs. Så här, kommer det (inte) se ut när jag grabbar tag i saxen. (Jag skulle föredra att det såg ut ungefär så här.)

I'M ABOUT TO go for a farmers life again and pack my bags with any lumps I can find in my city(non)chic home. Linda (Swedish link) is in need of some help for a few days.

Inside my head I see myself mix some easy cooked food with extreamly easy sheep shearing. This is how it (not) gooing to look like. (I would prefer it to bee like this.)

Sunday, May 30, 2010

Pojkvänströja - nu även med boobs!

PROJEKT POJKVÄNSTRÖJA GÅR framåt. Tar man bort löstuttarna sitter den finfint.

PROJECT BOYFRIEND SWEATER is moving on. If you just take out the fake boobs, the sweater fit nicely.

Thursday, May 27, 2010

Resterna av ett skalat får

FÖR NÅGRA VECKOR sedan fick Lilian två säckar fårfällar av en fårägare som hade tänkt bränna dem. Eftersom sådant kan ses som en synd, räddade Lilian skräpet. För det var faktiskt mest skräp och det mesta som plockades upp ur de båda sopsäckarna, åkte tillbaka igen.

Men, eftersom jag försöker se positivt på saker och ting (?) kan jag också konstatera att jag lärt mig något av dagens lanolinstinkande arbete. (Lanolin är fårets naturliga fett, det som gör att får luktar får.) Som att tyda vilken del av fällen som suttit på vilken kroppsdel. Och att kunna konstatera om kroppsdelen har bra ull eller inte. För att göra det enklare för dig om du skulle hamna i samma lanolinstinkande situation, kan jag säga att ben och mage är skit och att rumpan går fetbort.

A FEW WEEKS ago, Lilian got two garbage bags of wool from a kind farmer who was just about to burn it. As this can be considered a sin, Lilian decided to take care of the waste. Actually waste is a really good word to describe it and most of the wool we unvealed from the bags got put back into it again. 

But, as I try to see things from the bright side, I can at least say that I learned something from this lanolin smelling session. (Lanolin is the sheeps natural grease that make a sheep smell like a sheep.) Like seeing which body part of the sheep the wool comes from and if that part gives good or bad wool. To make it easier for you I can tell that legs and belly are bad and butt even worse.

Small dictionary for the picture:
ben = leg
nacke = neck
rygg = back
rumpa = butt

Tuesday, May 25, 2010

Första Älebergsgarnet

Vikt / Weight: 
25 gram / 25 grams

Längd / Length: 
74 meter / 74 metres

Typ av ull / Type of wool: 
Tackull från finullsfår / Ovis wool from the swedish breed finull

Producent / Producer: 
Linda Färnevik, Stora Äleberg gård, Falköping, Sweden

Att övervinna rädslor (Det bidde ingen nystpinne)

JAG GILLAR INTE saker som snurrar snabbt. Saker som vinkelslipar, svarvar och sågmaskiner. I Falköping övervann jag motorsågsrädslan och efter flera dagar av småångest bestämde jag mig för att möta fienden i morfars snickarbod.

Morfar är död sedan många år tillbaka, men alla hans maskiner står kvar. Han älskade att arbeta med trä. Det hade varit väldigt praktiskt att ha morfar kvar. Han hade kunnat hjälpa mig med nya spolar till spinnrocken. Och nya sländor. Och ett härvträ. Och... Men morfar är jätteborta.

Så jag var ensam när jag spänd som en stålfjäder sågade till en fyrkantig stav, ensam när jag började svarva. Det var inte så farligt när allt kom omkring. Det blev inget vettigt av svarvandet. Inte ens en nystpinne blev det. Jag insåg att jag behöver hjälp för vissa saker vet jag inte hur jag ska lösa rent praktiskt. Men jag kommer inte vara rädd vare sig för sågen eller svarven nästa gång. Och jag ska göra mina egna spolar. Eller i alla fall en nystpinne. Någon gång.

I DON'T LIKE things that rotates fast. Things like angle grinders, lathes and sawing machines. At the farm in Falköping, I did defeat my fear of chain saws and after many days of growing panic, I decided to face my deamonds in my grandfathers wood workshop.

My grandfather passed away years ago, but all his machines are still left at the workshop. He loved wood work. It would have been practical to still have him here. He would have helped me to make new bobbins for my spinning wheel. And new spindles. And a Niddy Noddy. And... But my grandfather are really far away.

So, I ended up alone with every muscle tensed as I started the saw and made me a stick, alone as I started the lathe. But it wasn't as scary after all. It didn't end up in anything really wort showing (even if I do) not even a nostepin. I realized I will need som help as there's certain things I don't know how to do practically. But I won't be afraid of the saw, nor the lathe anymore. And I will make my own bobbins. Or at leats a nostepin. Some day.

Monday, May 24, 2010

Trixig tackull

SPINNINGTIME IGEN. Den här gången brun tackull från Stora Äleberg utanför Falköping. För kort men effektiv tjänst på gården. Tror jag. Egentvättad, egensorterad, egenkardad. Snart egenspunnen också. Och egenstickad. Bara egenklippt kvar - om jag inte ska ha egna får.

Just den här ullen är väldigt kort (det är vårull) och därför svårspunnen. Jag ser det som en utmaning. Det är väldigt tunnt och är tänkt att tvinnas till tvåtrådigt.

Blir det bra ska jag sticka en sjal till en väldigt speciell vän av det. Men bara om det blir tillräckligt bra.

SPINNINGTIME AGAIN.This time it's a brown wool from the Swedish breed finull. I got it from Stora Aleberg (Swedish blog) as a thanks for short but hard servance at the farm. I have clean, sorted and carded it myself. Soon spun and knit it myself too. The only step that's missing - without having sheep by myself, is to shear it.

This wool is very short (it's spring wool) and hard to spin. I have choosen to see it as a challange. It's very thin and are supposed to be plied into 2 ply.

If I get a good result I will make a shawl for a very special friend of mine. But only if it gets good enough.

Sunday, May 23, 2010

Killens tröja

DET ORANGE ÄR killens blivande tröja. Det andra är en föraning om killens attitydproblem.... Eller så gillar han helt enkelt inte att få tröjan slängd över ansiktet.

THE ORANGE THING is my boyfriends soon to be sweater. That other thing is a hunch of his attitude problem... Or a sign of that he don't like get a sweater thrown in his face...

Super Mini Cooper Transporter

MIN BROR ÄGER en Mini Cooper, en bil där du sitter som ett dragspel i. När han för några år sedan köpte en vindsurfingsbräda hade vi väldigt roligt åt honom eftersom han envisades med att köra runt med den på Mini-taket. Surfingsbrädan var en bra bit längre än bilen.

Idag bytte han surfingbrädan mot en kajak. Så här ser det ut då. Jag vet inte om det är Minin eller min bror som regerar.

MY BROTHER OWNS a Mini Cooper, a car that make you sit folded. When he bought a wind surfing board a few years ago, we were laughing as he insisted on transporting it on the roof of the Mini. The surfing board was longer than the car.

Today he exchanged the surfing bord for a canoe and this is what it looks like right now. I don't know if it's the Mini or my brother that rules.

Saturday, May 22, 2010

Överdrivet restgarnsprojekt

EFTER LITE RENSANDE i en låda hade jag inte hjärta att slänga iväg garnsnuttarna.

I DIDN'T HAVE the heart to throw the short strings of yarn away as I was cleaning one of my drawers.

Så jag bestämde mig för att göra en mormorsruta.

So I decided to make a granny square.

Det verkade vara en bra ide - tills jag såg baksidan. Tror inte jag kommer rekommendera projektet för någon så länge personen i fråga inte har en sjuklig längtan att sy in lösa ändar...

It felt like a good idea - until I saw the wrong side of it. I don't think I will recommend it to anyone as long that person just love sewing in the ends...

Wednesday, May 19, 2010

Stenhårt och jättsticksigt.

SPANN LOSS PÅ spinnrocken idag. Det är lamull från en finullskorsning (korsning mellan vad vet jag faktiskt inte) och borde vara mjukt och skönt. Om man behärskar det där med tvist (snurr på garnet), vill säga. Vilket jag inte gör när jag spinner på spinnrock. Det resulterade i 54 gram och 52,5 meter tämligen hårt, sticksigt och allmänt otrevligt garn som jag inte har en aning om vad jag ska göra med. Kanske att det duger till sulor i vinter eller nåt. Kanske.

I HAD A spinning session on my wheel today. Lambswool from a Swedish breed called finull (eng. fine/soft wool) that's supposed to be soft. If you master the twist. Which I don't do on the wheel. I ended up wit 54 grams and 52,5 meters of pretty hard, itchy and a all round nasty yarn that I have no idea what to do with. Maybe they will be knit into soles coming winter. Maybe.

Tuesday, May 18, 2010

En gröngöling som jag

"Jag har stickat i femtio år. Alla mina leder är trasiga, för så mycket har jag stickat."

Damen gillade inte nymodigheter.
"Ja, jag gillar verkligen inte de här nya mönstren. Det står hur många centimeter man ska sticka, inte hur många maskor. Jag begriper ingenting!"

Men erfarenheten var det inget fel på.
"Ja jisses vad jag har stickat i mina da'r."
Det fanns bara ett litet problem. Damen ville sticka en kofta, men bakstycket var format som en triangel för figuren. Damen ville ha den rak.

Och damen hade varit flitig i sökandet på en lösning.
"Ja, vi har varit runt och frågat och min väninna som stickat i minst lika många år som mig, hon kunde inte hon heller. Ja du skulle bara veta hur många vi frågat!"
Jag är ingen expert. Jag vill inte utge mig för att vara det heller. Men när det handlar om att räkna ut hur många maskor det går på x antal centimeter, då kan jag faktiskt hjälpa till. Det tog bara några minuter att få triangeln till en fyrkant med lite enkel matte. Damen var mycket nöjd. Jag också.

Jag har stickat i ett knappt år, trodde att nymodigheterna var antika och har inte slitit ut några leder men kan ändå imponera på en veteran. Ja jäklar!

THE LADY HAD a lot of experience.
"I have been knitting for fifty years. All my joints are tore down by all knitting."

The lady did not like the new ideas.
"I really don't like these new patterns where they write how many inches you're supposed to knit. I want them to write in the old way using a number of stitches!"

But there was no lack of experience.
"You can't imagine how much I have been knitting in my days."

There was only a tiny problem. The lady wanted to knit a cardigan, but the back was shaped as a triangle. The lady wanted it to be a square.

And the lady had been eager in her trial for the solution.
"I have been everywhere and my friend who have been knitting for as long as me, she didn't know how to do it either. You can't believe how many we have been asking."
I'm not an expert and I don't want to appear to be it. But when it comes to calculate how many stitches you need to make a certain number of inches, I know how to help. It took me a few minutes to make the triangle into a square by some simple maths. The lady was thrilled. Me to.

I have been knitting less than a year, thought that the new ideas were stone age and haven't managed to tore my joints down. But I can still impress a veteran. That's something!

Monday, May 17, 2010

Dagens lärdom

DU SITTER OCH tvinnar garn på spinnrocken. Det går bra, det går fort och garnet blir i din egen mening urhäftigt. Så häftigt att du börjar le av ren lycka. Spolen börjar bli full men det uppnystade garnet du tvinnar av börjar ta slut. Det år nog plats. Det bör få plats. Det ska få plats.

Där, precis där, när du börjar med de där tankarna, ska du kapa garnet och börja om på ny kula. Allt som händer är att det blir en liten skarv. För om du inte kapar och om garnet inte får plats på spolen, då kan det sluta med att den överfulla spolen protesterar och kränger av sig överflödigt yarn. Som på bilden.

Jag satt länge och försökte reda ut trasslet. Sedan gav jag upp och slängde det. Många meter som gick förlorade bara för att jag inte ville ha en skarv och förlora max 10 cm garn.

Jag är visare nu.

YOU'RE PLYING YARN on you wheel. It's going good, it's going fast and the yarn looks great, at least in your own eyes. So great that you start to smile. Your bobbin starts to fill up but you don't have that much yarn left to ply. You may have enough space to make all the yarn into the same bobbin. It should be enough. It will be enough.

There, right there where you start to get those thoughts, is the right time for you to cut the strings and change bobbin. All that happens to your yarn then is a little tiny knot. If you don't cut and if the yarn don't have enough space on the bobbin, it may end up with your bobbin throwing away the overloaded yarn. Like in the picture.

I tried to get it sorted out, but gave up and throw it away. I lost many yards of yarn just because I was to stupid not to change bobbin. Changing it would have given me a yarn lost of aproximatley 5 inch when knitting it.

I'm wiser now.

Sunday, May 16, 2010


OM MAN JÄMFÖR spinnrocken med sländan, är spinnrocken en Ferrari och sländan en trött gammal Skoda. Jag gillar sländan, men det är kul att kunna få upp farten också. Det här är de senaste dagarnas skörd.

Det vita garnet är Shetlandsull och mitt debutspinn på Lilians spinnrock. Det rosaröda är en blandning av silke och merinoull jag spunnit på slända sedan tidigare, men tvinnat till tvåtrådigt på rocken. Det grå är gotlandsullen Lilian och jag köpte på gården i Fotskäl utanför Göteborg och den är spunnen på min slända.

IF YOU COMPARE a spinning wheel with a spindle, the wheel is like a Ferarri and the spindle like an old tired Skoda. I like my spindle, but it's great to be able to speed up too. This is the latest harvest from my spinning tools.

The white yarn is from the Shetland breed and my first wheel spun ever. The red pink is a mix of silk and merino wool that I have spun on my spindle, but plied to a 2plyon the wheel. The grey is spun on my spindle and the wool are from the Gotland breed I've been talking of before, the one Lilian and I bought on a farm outside Gothenburg a week ago.

Saturday, May 15, 2010

Att se det lilla i detaljerna

NÄR JAG SER på min nya spinnrock slås jag av charmen i allt det slitna. Det lustiga är att någon annan antagligen tyckt att den var gammalt skräp och för skamfilad för att användas ens till prydnad. Kanske kommer jag också tycka det en dag. Men tills dess ska jag slita ytterligare lite på den. Den fungerar ju.

AS I LOOK at my new spinning wheel, I get struck by the charm of all that torn wood. It's funny how someone before me may have looked at the very same, seeing nothing but an old piece of wood, too rackety to use and too much torn for decoration. Maybe I will feel the same for it one day. But until then I will tore it a little bit more. It works. That's enough for me right now.

Friday, May 14, 2010

Jag har en superkompis

IGÅR FICK JAG en ny spinnrock av Lilian. En som var lite skranglig men faktiskt fungerade. Efter lite mekande (papper från kompostpåsarna är bra för att stabilisera gammalt slitet trä) wobblar inte hjulet lika jäkligt som innan. Och jag spinner jäkligt fint garn.

Tack Lilian, du är grym!

YESTERDAY I GOT a new spinning wheel from Lilian. A spinning wheel that was a bit ricketly but actually worked. After a few adjustments (paper from the compot bags are really good to stabilize old drudgerly wood) it doesn't wobble as bad as before. And it makes me spin a really nice yarn.

Thanks Lilian, your're the best!

Thursday, May 13, 2010

Att bryta eller inte bryta köpstopp


Fråga:Hur köper man fjorton nystan sprillans nytt ullgarn utan att bryta köpförbudet?

Svar: Man betalar garnet med pojkvännens bankkort.

Fråga: Har jag brutit köptsoppet?

Svar: Nej!

Följande bör tilläggas:
- Garnet beställdes innan jag visste att vi skulle få köpstop.
- Det är killen som vill att jag ska sticka en tröja.
- Det är killen som som valt mönstret.
- Det är killen som han som valt färgen.
- Det är killen som och han som gett mig bankkortet.

Så, rent teoretiskt är det inte jag som köpt garnet, jag bara hämtade upp det. Dessutom har Lilian köpt en ny spinnrock. För sina egna pengar. Det är att bryta köpstoppet mer.


Question: How do you buy fourteen bran new balls of yarn without breaking the purchase stop agreement?

Answer: You pay with hour boyfriends credit card!


Question: Does this mean that I have breaken the agreement not to shop?
Answer: No!

A few things may be added to the argument:
- The yarn was ordered before there was any purchase stop agreement.
- It's my boyfriend who wants me to knit him a sweater.
- It's my boyfriend who have choosen the pattern.
- It's my boyfriend who have choosen the colour.

- It's my boyfriendwho gave me the credit card.

Theoretical speaking, it's not me who have bought the yarn. I just picked it up. Besides, Lilian have bought a new spinning wheel. For her own money. I think that's counts more if we're alking about non purchasing...

Wednesday, May 12, 2010


EFTER GÅRDAGENS KARDNING är det äntligen dags att spinna! Den här gången satsar jag på ett lite tjockare entrådigt garn till en tröja. Ullen är från gotlandsfår och den är suverän att spinna med! Det blir lite ojämt, ibland lite tjockare, ibland lite smalare och så några klumpar här och där, men det gör inte så mycket. Jag gillar det.

AFTER THE CARDING session yesterday, it's finally time to spin! This time I go for a bit thicker 1 ply yarn for a sweater. The wool is from that Gotland breed I wrote about yesterday and it's great to spin with! The yarn is a bit uneven, a bit thicker here, a bit thinner there and every now and then a small knot like thing, but it's okay. I like it.

Tuesday, May 11, 2010

Hemma igen

HEMMA I STORSTADEN igen. Jag längtar redan ut på landet igen. Jag är uppvuxen på vischan och det är på vischan jag vill bo. Livet har bara fallit sig så att det varit lättare och mer praktiskt att bo i stan de senaste åren. Det var här jag var. Hos Linda, Stybbe och Alma.

Fördelen med att bo i stan är att det är närmare till en del av kuligheterna. Som garnfärgningen. Lilian och jag gjorde en tripp till Angered och Blå Stället. Hela dagen har gått åt till att färga garn, ull och karda. Lagom nedvarvning efter fyra dagars fysiskt arbete. Ullen kommer från gården Lilian och jag var på i förra veckan. Den färgade ullen är gotlandsull.

I'M BACK IN the big city again, but I already want to go back out on the countryside. I'm born on the countryside and there's where I want to live. But during the few past years it has been easier and more practical to live in the city, so I have choosen to do so. Anyway, this is where I was. It's a Swedish link but you can check out the pictures just go get a hunch of what kind of life they live, my new friends Linda, Stybbe and Alma.

One of the good things about living in the city is that you have a shorter way to many of the fun things. Like dying. Lilian and I went to the textile workshop at Bla Stallet and did stay the whole day, dying yarn, wool and carding. The wool shown on the picture is the one Lilian and I bought last week when we visited a farm outside Gothenburg and the same wool I was washing the other day. The coloured wool is from a breed called Gotland sheep. Gotland is an large island outside the east coast of Sweden. You can check it out here. (English Wikipedia link)

To my non-Swedish readers

The texts written the last few days are now translated into English.

Sunday, May 9, 2010


PEDIKYR ÄR ETT välkänt begrepp. Men visste du att det även finns tillgängligt för djur? Till exempel för grisar. När Gertruds klövar behöver fixas till, kommer Gris-Eva och Perra för att kirra jobbet - med en sekatör. Det var väääldigt synd om Gertrud. I alla fall tyckte hon själv det. Fast Gris-Eva är proffs och Gertrud, hon har en bristande världsuppfattning. Nu grymtar hon runt i hagen nu som vilken lycklig gris som helst.

PEDICURE IS A known concept. But did you know that it's also avalible for anminals? Pigs, for example. When Gertruds hoofs is in the need of a quick fix, Pig-Eva and Perra is coming to do the job - with a pair of secateurs. It was a pity for Gertrud. At least that was what she thought herself. But Pig-Eva is a pro and Gertrud has a slightly limited way of looking upon the world. Now she's back grunting in the field again, just as any happy pig.

Saturday, May 8, 2010

Dagens citat

Sedan jag kom hit till gården på bonnlandet har jag förstått att man kan vara precis lika lost på motorsågar, elaggregat och vedprocessorer (tänk dig en såg och en vedklyv i ett så har du makapären frmaför dig) som en annan är lost på garn, stickor och fiber.

Idag fick jag citatet som speglar den förlorade själen, den sanna entusiasens innersta kännslor.
"Tänk va' gôtt de skulle va' me en tallriksplog!"
(En tallriksplog är en makapär som har en hel radda runda "tallrikar" som skär - inte plogar, marken. Tydligen grymt bra att ha på ängar som ska bli åkrar.)

Översatt till ett begripligt språk:

Tänk vad bra jag hade kunnat sticka om jag bara haft wollmeise-garn och Knit Pro wood-stiickor.

(Kostnaden för stickor och garn sägs dock vara rejält mycket lägre än för en tallriksplog. Vilket är en bra ursäkt till att shoppa lite mer. Om man inte har köpstopp, vill säga...)

SINCE I CAME to the farm, I have come to understand that you can bee lost as lost on chainsaws, electric generators and log saw-and-splitter-in-one-kind-of-machine as I'm lost in yarn, needles and fibers.

Today, I heard the words that shows the true lost soul, the pure enthusiasts deepest feelings.

"What nice it would be wit a plate plough!"
 Translated to understandeble words:
What a nice sweater I would knit if I only had a Wollmeise yarn and Knit Pro Wood needles.

(The cost for neeldes and yarn is told to be a lot less than the price of a plate plough. Which is a good excuse to shop more. If you don't have a non buying bet to loose.)


Världens sötaste Alma. The worlds cutest Alma. 


EN DAG I hammarens, skruvdragarens och växthusets tecken. Jag har lyckats med konsten att skaffa mig en blodblåsa genom att helt enkelt missa skruven med skruvdragaren. Jo, man kan klämma sig rejält när man tar i för att trycka in skruven och sedan missar huvudet. Men jobbet går framåt. Och de tär kul när man ser att jobbet ger resultat.

A DAY IN the namne of the hammer, drill and greenhouse. I have managed to get myself a blood blister by simply missing the screw with the drill. But the work is fun as you see the result direct while you're working.

Före vi började. Skrangligt utan fönster. / 
Before we started the job. Extreamly unstabile and without any windows.

Vid slutet av dagen. Mer stabilt och bara två rutor kvar att montera upp.Och nej, det finns ingen manual, inget klickj-in eller exakt vetenskap om hur det ska gå till. /
At the end of the day. More stabile and only two windows left to go. And no, there's no instruction manual how to do it, no cklick-in or an absolutley science  of how to do it.

Friday, May 7, 2010


Linda och hennes man har trettiosju får på sin gård utanför Falköping //
Linda and her husband have thirty seven sheeps at their farm ner Falkoping in Sweden.

På bonnalandet

I GÅR JOBBADE jag fysiskt för första gången på väldigt länge. Jag som vanligtvis är en nattmänniska,  stupade i säng halv tio - och vaknade halv sju i morse. Sedan hade jag seriösa problem med att ta mig ur sängen eftersom träningsvärken gjort mig femtio år äldre.

Jag är på bonnlandet och leker allt-i-allo. I går körde motorsåg för första gången i mitt liv. Och åkte traktorskopa, något jag aldrig fick göra för min pappa när jag var liten. (Nej, jag lekte inte, jag sågade ner grenar över vägen. Med motorsågen.) Och så anlade jag ett potatisland, det var väl träningsvärken blev så stygg..Så snart alla fåror är dragna och potatisen satt, går jag vidare till växthuset. Det behöver monteras.Jobb jobb jobb. Kul kul kul!

YESTERDAY I WORKED hard physicly for the first time in ages. And me, who usually likes to stay up late in the eveingings, crashed into bed 9.30 pm - and woke up 6.30 am this morning. Then I had great problems to get out of bed as every part of my body was hurting. The striff muscles made me feel like fifty years older than I am.

I'm n countryside, playing farmhand. Yesterday I manovered a chainsaw for the first time in my life. And got a ride with the tractor scoop, a thing I never was allowed to do as a child. (No, I did not play with the scoop, I was taking down branches. With the chainsaw.) And I made a potato field. I guess that's where the stiffnes of my body comes from. I have a few more hours to do at the potato field before I can say that I'm finished and ready to move on to the greenhouse. Work work work. Fun fun fun!

Thursday, May 6, 2010

Lagom till köpstoppet

...har min favvobutik tredagarsrea. Bra att jag reser bort. Och att jag är pank. Suverän kombination i strävan efter att inte slösa.

...just in time for my yarn purchase stop, my favourite yarn store has a three day sale. Luckily I'm both going away and broke. That's a great combinition if you don't want to spend money on things you can't afford.

Wednesday, May 5, 2010



FRÅGA MIG INTE hur många kilo garn jag har tvättat idag. Jag tog mormors tvättstuga i besittning och körde gärnet. Mamma frågade om jag hade tagit mig vatten över huvudet när hon såg all ull när jag satt och plyste (drog isär ullen inför kardningen, när man gör det maskinellt kallar man det ibland grovkardning) på stenläggningen utanför huset.
Jag svarade nej. Så klart. Jag har alltid full kontroll. Och jag behövde ju inte bli klar med allt idag. Nu, med facit i hand kan jag tycka att det var lätt lite väl lätt att säga det när man satt ute i solen och ullen torkade fort. Nu när jag är tillbaka i min lägenhet och all ull fortfarande inte torkat, har jag fått ett annat perspektiv på det hela. Det är en helvetes massa ull. Milt uttryckt.

DON'T ASK ME how many kilos of wool I have been wasking today. I tok over the command of my grandmothers laundry room and ran it all. My mom asked me if I had bit off too much that one can chew when she saw it all spread over the front of the house.

I said no. Of course. I didn't have to finish all today. Now, facing the fact of living in an appartment, I can admit that it was a bit too much wool in one time. When the sun is shining and the wool dries quickly, you can't see the problem. They show up first when you unload the not totally dried wool in the apartment. It's damn much wool. Lightly speaking.

Tuesday, May 4, 2010


IDAG HAR LILIAN skakat hand på att vi inte ska köpa något nytt garn - eller något fiber, förrän midsommar. Det är sju veckor och tre dagar tills dess. Lååång tid.

Så bara för att vara på den säkra sidan laddade vi upp med ett helt gäng bärkassar ull från en gård i Marks kommun. I morgon ska det tvättas ull och sedan ska det spinnas som bara den!

På granfronten är det också lungt. Jag har garn så det räcker i ett år. Minst. Det där med att köpa nytt är mer en tröst än ett verkligt behov. Intalar jag mig.

Ett försök att fota lammen på gården vi besökte idag. Fast de ville inte stå till... //
This picture is supposed to show the lambs of the farm we visited todya. The just didn't want to stand still.

LILIAN AND I has shaken hands for not buying and yarn or fibres until midsummer 25th of June. It's seven weeks and three days until then. A looong time.

Just to be on the safe side, we loaded up with a couple of paper bags of wool from a farm outside Gothenburg. Tomorrow I will wash it and then it's spinning time!

I'm quite cool on the yarn side to. I got enough for being busy for a year. At least. The thing about buying yarn is more an act of comfort than a act of need. At least that's what I try to tell myself.


OM DU NÅGON gång tänker dig virka en mormorsfilt, skippa DROPS Paris. Garnet delar sig, är tungt och otympligt. Om du trots allt tycker att det är kul med sådant garn, eller om du fått det till ett riktigt bra pris, kan jag tipsa om att det går fem rutor på varje nystan (50g) om man gör rutor med fyra varv.

Eftersom garnet är så tungt är det inte direkt lämpat för att göra sjalar, men jag är ändå rätt nöjd med min. Får jag tag på billigt Paris-garn någonstans, kommer jag göra den lite större.

IF YOU'RE EVER planning to crochet a granny square blanket, then don't use DROPS Paris. The threads are spreading, it's heavy and hard to handle. But, it you like that kind of yarn of if you got it for a really good price, then I can tell that you can make five squares out of every ball of 50 gram if you making a four row square.

Because of the weight the yarn isn't sutible for making shawls, but I'm still happy about the result. If I manage to lay my hand on some cheap Paris yarn somewhere, I will make it a little bit bigger.

Rätsida / Right side

Avigsidan / wrong side

Material: DROPS Paris, 100 % bomull och vitt restgarn i ren bomull / 100 % cotton and some white pure cotton leftovers
Vikt: 536 gram


Smickrande nog har har fått en och samma utmärkelse från både Novisen handarbetar och Linn. Tack tjejer! Här kan man läsa mina sju avslöjanden om mig själv.

Monday, May 3, 2010

Sjal al la mormorsrutor

...är äntligen monterad och klar! Bilder kommer i morgon.

THE GRANNY SQUARE shawl is finaly finished! Pictures to be shown tomorrow.

Sunday, May 2, 2010

Växande projekt

PROJEKT MORMORSRUTESJAL BARA växer. För det räckte inte med fyrtio rutor. Skrapar i bottnen på min bomullslåda för att få ihop några extra snuttar garn. Tror knappast att det räcker med femtio rutor heller. Och så har jag fått ont i virktummen också. Suck.

THE GRANNY SQUARE shawl is just growing. The fourty squares I managed to squeeze out of my eight balls of yarn isn't enough. I dive deep into my cotton box to find more yarn. I don't believe it will be enough with fifty squares either. And if that wasn't all, I got a sore crochet thumb. Sigh.

Saturday, May 1, 2010

Om en sjal och en ollad gitarr

Calais shawl (Ravelry link)

I GÅR VAR det party hos Henke, en av min pojkväns kompisar. Henke har inte bara en grav störning, utan två. Den enda är att han tror att alla tjejer vill ligga med honom (inklusive hans vänners flickvänner), den andra är att han alltid måste stila genom att spela på någon av sina sju elgitarrer. I går var det en nyinskaffad orange 70-talsgitarr som gällde. Nyinköpt från staterna för endast trettio papp.

Eftersom jag vet hur han är och eftersom jag tycker det är vansinnigt tråkigt att sitta och lyssna på folk som lirar brottsstycken ur låtar man aldrig hört (det är bara sånt han plinkar på), tog jag med mig ett nytt projekt. Till helt obegripliga toner av en en elgitarr som enligt Henke en gång blivit ollad av Jimi Hendrix, tog min Navia Calais form.

YESTERDAY IT WAS party at Henke, a friend of my boyfriend. Henke don't only have one serious disorder, but two. The first is that he always think that all girls want to sleep with him (even his best friends girlfriends), the second is that he always have to impress by playing on one of his seven electric guitars. Yesterday it was a new bought orange thing, just delivered from the states. The price was only a thirty grand.

As I know him and as I think it's deadly boring to listen to short parts of songs you never heard of before (that's the only kind of songs he know), I decided to bring a new knitting project. And, to unrecognizible tones of a electric guitar that according to Henke once been toutched by Jimi Hendrix penis, my new Navia Calais was taking shape.